Det kommer inte komma något inlägg idag för internet är sjukt segt där jag är nu :D

For your information så är jag i Kalix :)

Kommentera mer på förra kapitlet så hoppas jag att ni får ett kapitel imorgon <3

Harrys point of view, kapitel 42.

Vi hör fansens jubel när vi kommer ut i lobbyn.

-          Guys you go out first. We place you in front of the fans so that they can take some pictures. And then it´s your turn. Säger Paul och pekar på Jessie och Elvira.

Tjejerna sätter sig och väntar i några soffor medan vi går ut.

Här ute är ljudvolymen dubbelt så hög. Vi ställer upp oss på ett led så att fansen kan ta bilder. Sedan vänder vi på oss så att fansen på andra sidan kan ta bilder. Några säkerhetsvakter knuffar in oss i bussen. Vi sätter oss vid dom svarta rutorna. Vi kan se ut men ingen kan se in. Vi ser när tjejerna ställer upp sig på samma sätt som vi. Fansens skrik har nu blivit mörkare, eftersom det nu är mest killar som skriker.

Tjejerna ler stort och vinkar åt fansen. Men jag ser i Jessies ögon att hon är rädd.

-          It is just sick how big they have become in just three months! Säger Louis.

Vi andra nickar.

Jessie och Elvira blir också inskyfflade in i bussen.

-          Wow. Säger Elvira när dom kommer in.

-          You have to get use to this! Säger Zayn.

Tjejerna bara skakar på sina huvuden och sedan kommer dom och sätter sig bredvid oss. Jessie sätter sig bredvid mig och Elvira bredvid Liam. Det var dom ända platserna lediga men i alla fall.

Jag känner Jessies doft i min näsa. Här vill jag sitta resten av livet!

Resan går ganska snabbt. Eller för oss gick den det. Egentligen satt vi i bussen i tre timmar men det kändes som en. Vi hade väldigt kul och det var inte en minut som vi inte skrattade.

Zayns point of view.

Bussen stannar och vi kliver av. Framför oss är en stor arena. Vi skrattar åt Jessie och Elviras miner när dom kliver in och ser scenen och alla platser runt om. Vi har redan varit här en gång tidigare.

-          How many people can fit in here? Frågar Elvira.

-          15 000 people is coming tonight. Svarar Liam.

Jessie och Elvira tittar på varandra och gapar.

-          Jessie and Elvira you guys start. Boys you can do whatever you want. Säger Jane.

-          But don´t destroy anything! Lägger Paul till.

-          And don´t make too much noise! Fortsätter han.

Vi skrattar åt honom.

Jessie och Elvira går upp på scenen och vi sätter oss I publiken. Jag tror vi alla ville verkligen höra hur dom låter live.

____________________________________________________________________________________________

Internet är väldigt segt så jag hoppas att uppladdningen går bra!!

Tusen tack för alla fina kommentarer!!!!!!! Det betyder sjukt mycket !!!!! :D

Jessies point of view, kapitel 41.

Utanför flygplatsen står det ännu fler fans. Harry har fortfarande sina händer runt min midja. Vi kommer fram till två stora svarta bilar. 

-          Girls in one, and boys in the other. Säger Paul. 

Jag känner hur Harry lutar sig fram och viskar i mitt öra. 

-          See you soon!

Jag ryser. Efter det släpper han min midja och hoppar in i deras bil. Jag hoppar in i den bilen jag och Elvira ska hoppa in i.

Bilarna börjar tuta när dom försöker komma ut ur parkeringen. Fansen springer efter bilen ett tag men bilen är snabbare.

-          Det där var sjukt! Säger Elvira.

-          Det är bara att vänja er! Paul berättade att det är var bara lite folk. Säger Jane. 

Jag och Elvira tittar på varandra med stora ögon.

Vi kommer upp på motorvägen men efter ett tag stannar vi. Det är kö och inte en så liten heller.

Efter 30 minuter i bilkön och vi har åkt kanske 5 meter så börjar jag tröttna. Jag kan inte ta upp biologi boken för den ligger i bagageluckan. Jag tittar på Elvira och hon sitter och lyssnar på musik, som vanligt. Jag tar också upp min mobil. Jag skickar ett sms till mamma och säger att vi är framme i Irland och att allt gått bra.

Det plingar till i mobilen och Harrys namn kommer upp.

’’ Hey! We are comming over! xx’’ 

Jag visar smset för Elvira.

-          Vad menar dom? Frågar jag. 

Hon rycker på axlarna. Hon öppnar munnen för att säga något då bildörren rycks upp. In hoppar Louis, Niall och Harry.

Jane tittar förskräckt bak när killarna sätter sig framför oss. 

-          What are you doing? Frågar hon.

-          Liam, Zayn and Paul are sleeping so we thought that we could have fun in here. Säger Louis.

Alla tre killar avfyrar ett brett leende.

-          You are crazy! Säger Elvira.

Sedan skrattar vi.

Efter att killarna kom in I bilen så var det inte en lugn stund. Vi skrattade förfullt. Louis fick till och med Jane att skratta.

Nu har vi äntligen kommit fram till hotellet. Vi fick gå in bakvägen eftersom det var för mycket fans utanför.

Vi kommer in i receptionen och vi hör fansens skrik utanför. Det var ju självklart glasdörrar på detta hotell. Medan Paul och Jane checkar in oss så sätter vi oss is sofforna som står placerade i ena hörnet. Jag sneglar ut genom glasfönstren och ser alla fans. Gruppen med fans är blandad med båda killar och tjejer. Tjejerna har One Direction T-shirts på sig. Killarna har Jessie and Elvira T-shirtar på sig.

-          Wow, girls your fans act just like our fans. Säger Liam.

Liam har rätt jag har aldrig tänkt på det bara. Men nu ser jag det. Våra fans, som mest är killar, står och hoppar och beter sig precis likadant som tjejerna. Dom fangirlar helt enkelt!

Jane och Paul kommer och delar ut nycklarna. Jag och Elvira, Louis, Harry och Zayn och Liam och Niall.

-          We are going to stay here the hole time we are in Ireland. And we use the tour bus when you have your concerts.

Vi får våra nycklar och vi tar hissen upp till rummen. Alla rum ligger bredvid varandra som tur är!

Elviras point of view.

Väl inne i rummet så slänger jag mig på sängen. Jessie är inte långt efter. 

-          Tänk att vi har fått världens killar att fangirla. Säger Jessie. 

Jag skrattar åt henne sedan säger jag. 

-          Det är helt sjukt! Vi båda börjar skratta ännu mer.

Det knackar på dörren och killarna kommer in. 

-          What were you laughing at? Frågar Harry.

-          Nothing. Svarar vi samtidigt och fortsätter skratta. 

Killarna skakar på huvudet åt oss.

-          Well, we are heading to the arena now. We are doing a sound check. Säger Zayn.

Jag och Jessie ställer oss upp och går efter killarna ut. Första konserten ska vara imorgon. Jag ska lägga mig tidigt idag eftersom jag antagligen kommer vara helt slutkörd imorgon. Eftersom att där vi ska ha konserterna inte ligger för långt emellan så kan vi bo på samma hotell hela tiden. Men det betyder att vi måste åka till hotellet varje dag fram och tillbaka sena kvällar. Tur att det finns sängar i bussen!

-          Look at those to! They look so cute together! Viskar Louis och pekar på Jessie och Harry som går framför oss.

-          Yes! We have to set them up somehow. Säger jag och han nickar.

______________________________________________________________________________________________

Viktigt Meddelande !!!!

Jag ska åka till Nirge i två veckor. Ja kommer ha tillgång till dator men kanske inte varje dag :D

Men titta gärna in när ni har tid så ni inte missar någonting :)

Sen vill jag bara säga tackför alla kommentarer jag har fått!!! När ni ger mig så fina kommntarer så blir jagmotivead att skriva mer, och det är ju bra !!! :D

5 kommentarer till näste??

Nialls point of view, kapitel 40.

Jessie och Jane går tillbaka till sina platser. Jag tittar på Elvira. Hon ler mot mig. Finare leende får man leta efter. Vad tänker jag på? Jag har flickvän. Fokusera!

-          Why doesn´t Jessie like chocolate? Frågar jag.

Bra jobbat Niall! Här sitter snyggaste tjejen och jag frågar varför hennes kompis inte gillar choklad.

Elvira ler mot mig och sedan säger hon.

-          I have no idea. She never liked it. Hon rycker på axlarna sedan fortsätter hon.

-          But she loves strawberries dipped in chololate.

-          Really? Frågar jag.

Hon nickar och ler mot mig. Jag ser att säkerhetsbälte knappen lyser och det är dags för landning.

Jessies point of view.

När jag kommer tillbaka till min plats så sitter Harry och Louis och läser i min biologi bok. Dom försöker uttala orden rätt men det är ganska hopplöst. Jag börjar skratta åt dom och dom tittar upp mot mig.

-          Did we say it right? Frågar Harry.

-          Not at all! Säger jag.

Jag pressar mig förbi Harry och sätter mig på in plats. Harry ler stort mot mig. Han verkar vara på bättre humör. En röst i högtalarna säger att vi ska spänna fast säkerhetsbältena.

Jag har aldrig gillat att åka flygplan och landningen är helt klart värst! Jag tar ett stadigt grepp om armstöden igen. Harry lägger ena sin hand på mitt ben och viskar i mitt öra.

-          It is okay!

Jag ler tackandes mot honom.

Vi går och hämtar upp våra väskor. Det är mycket packning och man ska vara borta i över tre månader. Jag och Elvira har tre väskor var. Men några kläder är sådant som vi kan kasta efter att vi använt dom. Här ska det ju shoppas!

Vi hör ett öronbedövande ljud när vi kommer ut i ankomsthallen. Där står det hundratalls fans och skriker. Livvakterna klämmer ihop oss på ett led och ställer sig runt oss så att ingen kan slita i oss. Jag hamnar framför Harry och bakom Elvira.

Jag sätter händerna på Elviras axlar. Det är nu man verkligen inte vill ha klaustrofobi! Jag känner att paniken börjar stiga och jag har lust att bara skrika rakt ut. Ska det vara såhär överallt vi går?

Jag känner ett par stora händer lägga sig på mina höfter. Jag tittar bak och ser Harrys stora men beskyddande leende.

-          Are you all right? Frågar han.

Jag nickar och ler tillbaka.

____________________________________________________________________________________________

Nu fick ni två kapitel idag !!! :)

Det var väl inget problem med att kommentera ??

Ska vi säga 5 kommentarer till nästa??

Louis point of view, kapitel 39.

Jag får Jessie att skratta flera gånger. Hon är väldigt skön att hänga med. Jag ser Harrys blick i ögonvrån. Vad är det med han då?

Jessie plockar fram en tjock bok ur hennes väska. Det står Biologi på framsidan. 

-          What´s that? Frågar jag.

-          This is my Biology book. Svarar hon.

-          You´re still in school? Frågar Harry.

-          I have finished school but I take some distant classes. I only have three weeks left on this and then I will study English.

-          We can help you with that! Säger jag.

-          That’s great! Svarar hon och ler mot mig.

 Jag tar hennes Biologi bok ur hennes händer och slår upp den. Jag ser en bild på, ja jag vet inte riktigt vad det är. Det är ingen teknad bild utan en riktig. Jag visar bilden för Jessie. 

-          What is this?

-          That´s inside a brain. Svarar hon.

-          How did they take the photo? Frågar jag.

-          From a dead body. Svarar hon.

Jag känner hur en kvällning kommer upp och jag vänder snabbt blad. Jessies skrattar år mig och jag ler mot henne.

 Jag slår upp en ny sida. Jag ser en bild på något slags skelett och jag försöker läsa vad som står. 

-          Mjänneskin her 206 benn stom diles ain i oliken sotrterr. Säger jag.

Jessie börjar asgarva. Jag antar att det inte blev rätt.

-          No! Människan har 206 ben som delas in i olika sorter. Säger hon.

-          What does that mean? Frågar jag.

-          Humans have 206 bones, which are divided into different varieties.

-          Oh, I see! Svarar jag.

Hon skrattar lite till och jag fortsätter att läsa. Plötsligt kommer Jane fram till oss.

-         It looks that you are having fun! Säger hon vi nickar.

-          Jessie I need to talk to you! Can you come with me? Fortsätter hon. 

Jessie ställer sig upp och går med Jane.

Harrys point of view.

Så fort Jessie gått iväg så vänder jag mig mot Louis. Jag ger han en hård blick. Han ler först men sedan får han ett bekymrat ansiktsuttryck.

-          Whats up with you? Frågar han.

Jag börjar koka ännu mer och jag måste knyta näven för att inte slå till honom här och nu.

-          I see what you are doing! And it´s not fair! Klämmer jag fram mellan tänderna.

-          What are you talking about? Frågar han och en rynka kommer fram mellan hans ögonbryn.

-          I can see that you are flirting with Jessie!

Han kollar på mig med besviken blick.

-          No I don´t! I have a girlfriend remember! I would never do that to you. Your my best friend. How could you even think that about me?

Han ser ledsen ut. Han har rätt. Hur kan jag tänka så om honom? Vi är ju bästa vänner. Jag tittar ner på hans skor. Jag skäms över att jag ens tänkte så.  Jessie gör mig galen!

-          Hey, I can see that your in love, and I understand why you get jealous, because you know I am hot! Säger han. 

Jag ler och tittar upp på hans ögon. Han har ett stort leende på läpparna.

-          I am sorry mate! Säger jag.

-          It is okay! But just so you know. Jessie is like a sister to me and nothing more!

Jag nickar åt honom och han boxar till mig på armen.

-          Little Harry is in love! Säger han.

Elviras point of view.

Jag och Niall har kommit bra överens under resan. Han är väldigt snäll och vi kan prata om allting! Han har berättat om sin familj och hur det är för honom att nästan aldrig vara hemma. När dom kommer ’’hem’’ till London så är det ju inte hemma för Niall. Det är synd om honom!

Jane och Jessie kommer och ställer sig vid min stol.

-          Hey guys, how´s it going? Frågar Jessie.

-          Good! Svarar jag och Niall i munnen på varandra.

-          I need to know what you and Jessie want on your rider. Säger Jane.

Jag tittar frågandes på Jessie.

-          What do you have on your rider? Frågar jag Niall.

-          British tea and British sausages. Säger han.

-          Seriously? Frågar Jessie.

Niall nickar och skrattar åt Jessies reaktion.

-          So, girls what do you want? Frågar Jane.

-          I guess water is a good thing. Börjar jag.

-          And maybe some chocolate and sandwiches. Säger jag.

-          But I don´t eat chocolate. Säger Jessie.

-          What do you want then? Frågar Jane.

-          I want strawberries! Säger Jessie glatt.

-          Okey good! So, water, chocolate, sandwiches and strawberries? Vi nickar och Jessie och Jane går tillbaka till sina platser. Bra blandning!

______________________________________________________________________________________________

:D

Får jag fem kommentarer så får ni nytt kapitel ikväll !!!! :D

Jessies point of view, kapitel 38.

Jag och Elvira sitter i Taxin på väg till Arlanda. Äntligen ska vi åka. Det tog ett tag att övertala mina föräldrar men det gick bra! Min äldsta bror sa i slutet att så fort han ser en artikel som han inte gillar så kommer han och hämtar mig. Vilket jag dock inte tror på. Han försöker bara göra mig skraj. Men det är kul att han bryr sig! Min äldsta brorsa är ganska mycket äldre än mig. Vi har inte samma mamma. Han är 22 år äldre än mig för att vara exakt. Vi har aldrig bott ihop men han har alltid varit överbeskyddande. Speciellt när det gäller killar. Min andra brorsa är bara tre år äldre än mig och vi har samma mamma och pappa.

Taxin stannar och vi kliver ut. Där möter vi upp Jane. Vi behövde inga livvakter med oss för det skulle killarna ha med sig. Men därför skulle vi nu få problem. Utanför Arlanda står hundratals av fans. Både våra och One Direction fans. Två poliser kommer och hjälper oss in så vi inte blir skadade. Där inne är det inga fans.

Efter en timme sitter vi nu på planet och jag känner hur vi börjar sakta lyfta.

-          Har du inget smink idag? Frågar Elvira.

-          Nej jag går på naturlig look. Svarar jag och ler.

Elvira ler tillbaka. Det här med smink är inte riktigt min grej. Jag bär det inte ofta och jag har nästan aldrig gjort det. Elvira bär inte heller mycket smink men hon har alltid mascara.

Jag tar upp min Biologi bok och Elvira suckar medan hon tar upp sin iPod.

Efter bara några minuter, känns det som, känner jag hjulen slå i marken. Vi är framme i England för andra gången den här veckan.

Vi går av planet och blir direkt skyfflade in i VIP  rummet. På väg in till VIP rummet ser vi alla fans som står och väntar i ankomsthallen. Dom flesta har One Direction skyltar men några har faktiskt skylltar med våra namn på. Elvira och jag pekar och skrattar. Vi vinkar ända tills fansen inte kan se oss längre.

Harrys point of view.

Vi sitter nu och väntar i VIP  rummet. Det är många fans som har kommit för att se oss på flygplatsen. Vi fick chans att hälsa på några av dom i alla fall. Det knackar på dörren och sedan ser jag Jane titta in.

Efter henne kommer Elvira och sedan Jessie. Båda ser helt fantastiska ut och jag ser att Jessie inte har något smink på sig. Naturlig skönhet.

Dom går fram och kramar om oss. När Jessie kommer fram till mig så ger jag henne en stor och hård kram.

 -          Hello beautiful. Viskar jag i hennes öra.

 Hon rodnar lite och mimar ett hello till mig med. Sedan kommer Louis och lyfter upp henne och snurrar ett varv.

 -          We have missed you guys so much! This is going to be the best tour ever! Säger han.

 Vi andra bara skrattar.

Paul kommer in i rummet.

 -          You have to go on board now! Säger han och vi följer med honom ut.

 Väl inne i flygplanet så ser jag att alla måste sitta tre och tre.

 -          I´ll take Jessie and Harry! Skriker Louis.

Vi skrattar och sätter oss bredvid honom. Vi flyger i första klass så platserna är ganska stora. Louis sitter längst in vid fönstret, Jessie sitter i mitten och jag sitter på kanten. Jag tittar runt omkring mig och ser att Liam och Zayn sitter framför oss. Framför dom sitter Elvira och Niall och framför dom sitter Paul och Jane. Jag vet inte vart alla livvakter tog vägen men dom kommer nog fram.

Jag känner att planet lyfter. Jessie håller ett hårt grepp om armstöden. Louis lägger en arm runt hennes axlar och viskar något i hennes öra. Hon brister ut i skratt och jag kan inte undgå att känna svartsjuka.

Jessies point of view.

Jag känner att jag blir rädd när planet lyfter och Louis lägger en arm runt mig. Han viskar i mitt öra och jag kan inte undgå att skratta. Den grabben får mig alltid att garva! Jag märker hur Harry spänner käkarna och knyter ihop knytnävarna. Blev han svartsjuk?

Säkerhetsbälts knappen slocknar och Jane kommer fram till oss.

-          Hur känner du dig Jessie? Är det för trångt?

-          Nej allt är bra! Svarar jag.

 Hon nickar och går tillbaka till sin plats.

-          What did she say? Frågar Louis.

 Alltid lika nyfiken!

 -          She asked me if I was okay. Svarar jag.

-          Why wouldn´t you be? Frågar Harry.

-          I am okay! But since I am really claustrophobic she always ask me how I feel in tight places.

-          Niall is also claustrophobic. Utbrister Louis.

 Louis ställer sig upp och skriker.

 -          Niall, Jessie is also claustrophobic!

Niall skrattar högt. Alla andra på planet vänder sig mot oss med arga blickar. Paul ställer sig upp och ger Louis en arg blick och gör ett tecken att han ska sätta sig ner. Louis sätter sig ner och små skrattar lite.

-          You will get in trouble now Louis! Säger Harry.

-          Why? Frågar jag.

-          He promised Paul earlier that he wouldn´t make any noise on the flight. Skrattar Harry.

_____________________________________________________________________________________________

Vad tyckte ni om att jag inte har så mycket mellarum...?

Bättre eller Sämre ????

Ps. Jag bara älskar hur jag får personerna på alla bilder att bli så korta och tjocka :D

Elviras point of view, kapitel 37.

Jag ser att Jessie blivit riktigt arg. Hennes mamma tittar oroligt på henne.

-          Gumman vi vill bara ditt bästa. Vad som helst kan hända. Säger hennes mamma.

-          Mamma vi ska ju inte dit ensamma, Jane ska också med och massa säkerhetsvakter. Svarar Jessie.

Allas ögon riktas fram och tillbaka från Jessie till hennes mamma.

-          Mamma kom igen. Du kan ju lita på Jessie. Det är hennes jobb, och både hon och Elvira måste ju göra det här för att komma någonvart i karriären. Säger Jessies yngsta brorsa.

Jessies mamma skakar på huvudet och sedan säger hon.

-          Okej då! Men du måste ringa varje kväll även om det är tidsskillnad. Och du måste plugga samtidigt! Jag vill inte att du ska komma efter med det.

-          Jag lovar mamma! TACK!

-          Då antar jag att vi får fira din nittonårsdag utan dig.

Jessie reser sig och springer fram till sin mamma. Hon ger hennes en stor kram och hennes mamma skrattar.

-          Inget ’’funny business’’ med killarna i pojkbandet! Säger Jessies äldsta brorsa.

Vi alla börjar skratta och Jessies brorsas fru knuffar till honom lite löst.

-          Vad jag måste beskydda min syrra. Säger han.

-          Det är bra! Säger min och Jessies pappa samtidigt.

Vi brister alla ut i skratt igen.

-          Så vem vill ha dessert? Frågar Jessies mamma.

-          JAAAG! Ropar Julia.

Louis point of view.

Jag sitter hemma i soffan och tittar på något konstigt tv program. Eller jag tittar men jag lyssnar inte. Jag tänker på hur turnén kommer bli.

Äntligen har alla blivit sams igen. Jessie och Harry verkar ha rett ut deras sak och Niall har förklarat hur det ligger till för Elvira.

Turnén kommer bli underbar! Eleanor kommer ner en vecka också! Hon har fått mycket jobb som modell under sommaren men hon ska komma ner i alla fall en vecka. Samma sak med Danielle Liams flickvän.

Eleanor ska komma ner till Australien, men Danielle skulle nog komma ner tidigare.

Liam har berättat att Danielle såg Elvira och Jessies konsert när hon var i Sverige och att den var sjukt bra. Det gav mig lite hopp. Jag var tveksam en stund förut när Simon sa vilka vi skulle turnera med. Vi känner ju tjejerna och det är kul att hänga med dom men vi visste ju inte hur dom var på scenen. Men jag litar på Danielle till 100 procent. Den här turnén ska bli den bästa någonsin!

____________________________________________________________________________________________

Snart är det dags för turnen att börja :D

Vad tycker ni så här långt om novellen?

Kommentera!!

Nialls point of view, kap 36.

Jag och killarna sitter hemma hos Louis och Harry. Jag har precis ringt Elvira och berättat om varför jag och Demi blivit ihop. Alla tittar på mig med stora ögon.

-          So what did she say? Frågar Louis som börjar bli otålig.

-          She understood and we are friends again! Svarar jag och ler.

Killarna kastar sig på mig och kramar. Kanske blir den här turnén ganska bra ändå?!

Elviras point of view.

-          Elvira du måste komma nu! Jag vill inte komma försent! Ropar Jessie.

Jag drar sista penseldraget med mascaran och sedan går jag ut till Jessie. Hon står vid ytterdörren och trampar med ena foten.  Vi är på väg till hennes föräldrar. Jessies mamma fyllde nyss år och hon har bjudit in oss, mina föräldrar och mesta delen av Jessie släkt på middag.  Hon bjöd ofta in på middag och det säger man ju inte nej till. Jessies mamma är väldigt bra på att laga mat. Speciellt efterrätter.

Jessie ger mig en sur blick när jag går förbi henne ut. Hon hatar att komma försent. Hon stoppar in nycklarna och låser dörren, sedan går vi ner till parkeringsgaraget. Vi har flyttat in i en lägenhet i storstan. Det är en fyrarummare och kök. Perfekt storlek för oss båda.

Vi sätter oss i bilen och Jessie kör ut från parkeringen.

-          Nu när vi ska på turné så hinner du ju inte ta ditt körkort. Säger hon plötsligt.

-          Det är bara bra! För jag har inte tränat på teorin. Svarar jag och skäms.

-          Du lovade att du skulle göra det!

-          Vet men jag glömde bort.

Jessie skakar på huvudet och fokuserar på vägen.

Efter 30 minuters bilresa kör vi in på Jessies föräldrars uppfart. Jag ser den stora gula villan. Härifrån har vi många minnen. Det är här Jessie växte upp och här har jag varit många gånger. Det var här som vi började sjunga tillsammans, det var här vi spelade in våran första cover och det var här vi skrev ansökan till X Factor.

-          El du borde veta en sak innan vi går in… Jag har inte berättat om turnén för min familj. Säger Jessie.

-          Va varför inte det? Frågar jag.

-          Du vet hur mamma blir, hon kommer bli skitsur! Jag ska berätta ikväll någon gång!

-          Ja det är nog bäst för vi åker ju i övermorgon!

Hon tittar på mig med rädsla i blicken och sedan trycker hon på ringklockan.

Efter några sekunder så öppnas dörren. Där står Jessies pappa. Han kramar om oss båda. Vi tar av oss skorna och går till övervåningen. Där hälsar vi på alla. Eftersom jag var lite seg så var alla redan här.

-          Varför är ni försenade då? Frågar min pappa.

-          Fråga din dotter! Säger Jessie och blänger på mig.

Föräldrarna bara skrattar åt oss.

Vi går upp i vardagsrummet där Jessie brorsor sitter. Julia, Jessies ena brorsas dotter springer och hoppar upp i Jessies famn. Jag blir lite ledsen när jag tänker på att jag inte kommer få träffa mina syskon innan vi åker.

Jessies mamma ropar att maten är klar och vi går och sätter oss runt matbordet. Efter att alla har tagit sin första portion så säger min pappa.

-          Så tjejer berätta om turnén ni ska på.

Mitt hjärta frös till is och jag tittar på Jessie. Hon ser lika skrämd ut.

-          Vilken turné? Frågar Jessies mamma.

Jessies point of view.

Mitt hjärta frös till is. Det var inte såhär jag ville berätta det. Jag tittar på Elvira och hon tittar på mig. Hon nickar lite diskret för att visa att jag ska berätta.

-          Jo mamma, jag hade tänkt berätta för dig och er andra ikväll men jag kan ta det nu då.

Jag tar en liten andningspaus och jag ser alla blickar mot mig.

-          Jag och Elvira ska på turne i övermorgon.

-          Vart ska ni turnera någonstans? Frågar Katrin min brors fru.

-          Runt i världen, Irland, Frankrike, Usa, Tyskland, Italien, Australien, England och Sverige. Vi ska vara förband åt One Driection på deras världsturne.

-          Bögbandet? Frågar min brorsa.

Ja, min brorsa kallar dom fortfarande för bögbandet. Ända sedan jag började gilla 1D så har min brorsa retat mig över det. Han såg någon bild på Google där Harry höll sin hand på Louis skrev och sedan dess har det blivit bögbandet.

Jag tittar på honom med en sur blick.

-          Hur länge ska ni vara borta? Frågar mamma.

-          Tre och en halv månad. Säger jag.

Mamma gör en snabb räkning i sitt huvud.

-          Då är du borta på din nittonårsdag. Säger hon.

Jag nickar.

-          Ska du vara borta i över tre månader med ett pojkband? Frågar min äldsta brorsa.

-          Det får du inte gumman! Det är för riskfullt! Säger min mamma.

Jag blir irriterad. Dom ska inte få stoppa mig.

-          Ni kan inte stoppa mig. Jag ska inte ut och tågluffa med knarkare. Jag ska göra mitt jobb. Det jag älskar allra mest. Och ja jag ska göra det med ett pojkband men dom är ju våra vänner.

____________________________________________________________________________________________

Vad händer nu ???

Kommentera vad ni tror !!!