Jessies point of view, kap 19.

Jag och Elvira kommer ner till lobbyn. Killarna har inte kommit ännu.

-          Tänk att vi har blivit vänner med dom! Säger Elvira.

-          Ja, och du hoppar inte längre när du pratar med dom.

Vi börjar garva. Då ser jag att killarna kommer. Men Zayn var inte där…

-          Where are your crutchers? Frågar Liam.

-          They´re gone! I don´t need them anymore.

-          Where is Zayn? Frågar Elvira.

-          He is sleeping… Säger Louis och flinar.

Vi går in I resturangen. Alla plockar frukost och sedan sätter vi oss vid ett bord inne i hörnet.

-          So are you nervous for tomorrow? Frågar Louis.

-          A little bit… But that’s good I suppose. Säger jag.

Killarna nickar. Vi äter frukosten och pratar och skrattar.

Tiden rinner iväg och jag ser att vi måste åka nu.

Utanför hotellet står två taxi bilar. Zayn kommer springandes ut ur hissen. Han hinner precis med oss.

Liams point of view.

När vi kommer fram till Globen så ska tjejerna först träna på de andra två låtarna. Vi går bakom scenen och får prova kläder. Stylisterna har redan tagit fram kläder och det ser riktigt bra ut. Allt går väldigt snabbt och vi får en paus.

Jag, Harry och Niall sätter oss i publiken och tittar på Jessie och Elviras rep. Louis och Zayn går ut och köper frukost till Zayn.

Jessie och Elvira står och skrattar på scenen. Dom pratar och skrattar hela tiden. Jag önskar jag visste vad dom pratar om.

Dom står där uppe och bara fjantar sig. Det är så likt som vi brukar hålla på mot varandra. Dom är lika oss på så många sätt.

-          They are like a female version of us. Säger Harry plötsligt.

-          Yes! I know! Svarar jag och Niall i munnen på varandra.

Introt på Torn börjar spela och Elvira sjunger första versen.

Jag får flashbacks på hur det var för oss. Första gången vi sjöng som One Direction så sjöng vi den här låten. Så många fina och jobbiga minnen åker genom tankarna. Allt har förändrats så mycket på bara 2 år. Jag tänkte på när jag var 14 och sökte till X Factor första gången. Tur att jag inte gick vidare då. Undra hur mitt liv skulle ha sett ut om jag gick vidare då. Jag skulle aldrig fått träffa dom här fyra underbara killarna som jag nu kallar mina bästa vänner. Jag skulle inte fått träffa Danielle. Jag blir nästa lite emotionell.

_____________________________________________________________________________________________

Mellan kapitel :)

Kommentera!