Harrys point of view, kap 44.

Repet har gått bra. Vårt rep tog inte lika lång tid som tjejernas även om vi har flera låtar. Dom började garva hela tiden men det lös i deras ögon och man såg hur kul dom hade uppe på scenen. Jag kunde inte undgå att titta på Jessie, kanske lite för mycket. När hon skrattar skiner hela ansiktet upp och hon får små äppelkinder. Ibland ser man inte ögonen. Om man tittar extra noga kan man se små skrattgropar.

Vi går alla in i bussen helt slutkörda. Nu ska det bli skönt med att sova. Men först tre timmars bussresa.

Vi sätter oss på samma platser som vi satt när vi åkte hit. Jessie börjar gå mot sängarna.

-          Where are you going? Ropar Louis.

-          I am going studding. Ropar hon tillbaka.

Jag ser hur hon stänger dörren efter sig.

Resten av gänget börjar prata på och skratta. Jag kan inte sluta tänka på vad Jessie gör. Okej, hon sa att hon skulle plugga och jag tror henne! Men jag vill bara vara nära henne!

-          I think that I am going to bed. Hör jag mig själv säga.

Dom andra nickar och Louis vickar på ögonbrynen. Jag reser mig upp och går till sängarna.

Jessies point of view.

Jag hör allas skratt utanför. Jag vill också sitta där och vara trevlig. Men jag är tvungen att bli klar med det här. Jag har fått i uppgift att skriva en uppsats på två sidor om skelettet. Den ska vara klar i övermorgon och jag kommer inte hinna skriva den imorgon eftersom det ska vara intervjuer hela dagen och sedan konsert. Jag börjar ångra att jag lovade mamma att sköta mina studier. Jag vet inte hur länge jag kommer orka.

Jag hör hur dörren öppnas och en sliten Harry kliver in.

Harrys point of view.

Jag kliver in i rummet och ser Jessie sitta med datorn i knät och biologiboken bredvid sig. Hon sitter skräddarställning och har hasat ner litegrann så att hon nästan ligger ned. 

Jag sätter mig framför henne på samma sätt som hon sitter.

-          What are you doing? Frågar jag.

-          I am writing an essay about skeleton. Svarar jag.

-          Cool! Can I look? Frågar jag.

Hon nickar mot mig och jag tar hennes biologibok. Jag börjar läsa smått i den men fattar ingenting.

-          I forgot that it is in Swedish. Säger jag.

Hon skrattar och ler mot mig. Jag ger tillbaka boken och tar upp min mobil istället. Vi sitter där i tystnad men jag känner spänningen. Hon tittar upp på mig ibland och ler och jag gör samma sak. Varje gång hennes knä nuddar mitt så känner jag en blixt genom hela kroppen.

___________________________________________________________________________________________

I´m Back !!!! :D

Äntligen får ni ett nytt kapitel :D Jag är tillbaka i Sverige men jag är inte hemma ännu därför kommer inte uppdateringen vara den bästa :S

8+ kommentarer till nästa?? :D